WHISKEY, ORO OCH NÅLAR
Nu har jag, för första gången i mitt liv haft mina två första patienter, min far och tobbe. Vi bestämde oss för att jag skulle ta lite blodprov. Mamma var guide och pappa och tobbe var ett par nervösa samt oroliga patienter. Jag var minst lika orolig över allt de sa om att de kunde dö och så vidare...
Själv så tog jag ju sprutan mot svinet idag och jag är öm armen och har svårt för att lyfta den, aj aj, tobbe tycker att jag bara klagar dock, inget medlidande här inte!
Att ta blodprov då, det gick bra, var nervös som sjutton och det var inte alls som att sticka i en plastarm. (Vilket är ganska så självklart...) Att sitta i en soffa var kanske inte heller så bra, men det får bli bättre nästa gång. Tänk, vecka tre så går jag ut på en avdelning och ska fixa detta, stort!
Nu ska vi titta på Flickan som lekte med elden:)
Kommentarer
Trackback
